psykopatiOctober 29, 2009 8:06 am

Jo, jag hoppas att det framgår av ett tidagre inlägg!

Egna vägar!

psykopatiOctober 26, 2009 12:22 am

Eftersom jag kommer att nämna psykopati ett antal gånger i samband med Nemia, kan det vara bra att presentera psykopatichecklistan. Folk brukar använda den för att få ordning på kaotiska tankar och upplevelser av udda människor. Tyvärr räcker den inte för att ställa diagnos, men den kan var en god hjälp.

Numera används även andra tester, som ännu mer siktar in sig på själva karaktären och bortser från handlingarna. Men listan är populär och känd, så jag nöjer mig med den.

 

Talför/ytligt charmig

Förhöjd självuppfattning/grandios

Behov av spänning/blir lätt uttråkad

Patologiskt lögnaktig

Bedräglig/manipulativ

Saknar ånger och skuldkänslor

Ytliga affekter

Kall/bristande empatisk förmåga

Parasiterande livsstil

Bristande självkontroll

Promiskuöst sexuellt beteende

Tidiga beteendeproblem

Saknar realistiska, långsiktiga mål

Impulsiv

Ansvarslös

Tar inte ansvar för sina egna handlingar

Många kortvariga äktenskaliga förhållanden

Ungdomsbrottslighet

Övertädelse av villkorad frigivning/utskrivning

Kriminell mångsidighet

 

Och Nemia fick nästan full pott! Övertädelsepunkten kunde hon ju inte få poäng på, eftersom jag inte vet att hon skulla ha fått frihetsberövande straff. Och ungdomsbrottslighet skippade jag på grund av avsaknad av fakta. Tidiga beteendeproblem, tja hur mycket kan man tro på en psykopats berättelser? Det ska jag ägna några ord om strax.

 

Kort sagt, efter dessa förbehåll blev det full pott på skalan.

Varje punkt poängsätts enligt följande:
Stämmer inte = 0 poäng
Stämmer en del = 1 poäng
Stämmer väl = 2 poäng

30 poäng och däröver innebär psykopati.
Maximala poäng är 40

 

Kan man tro på en psykopat?

Detta är en kvinnlig psykopats egen historia!
Hon säger att den är sann! Och hon, det är så klart Nemia, som jag har valt att kalla henne.
Först storyn, sedan ska den nagelfaras, visa upp hur en psykopat säger sanningen, men bara en del av den. En friserad “saning” så som den behöver presentras för att inte väcka vårt förakt!

Den här händelsen avslöjar skoningslöst psykopaters sätt att tänka och handla. 
I den här berättelsen kommer man rakt in i psykopaters psyke. Man förstår hur väsensskillt det är jämfört med normala människors.

Hon hade tagit en svart-taxi, skulle mitt i natten hem till hennes barns far, “Kalle” (fingerat namn), som hon inte sammanbor med. Hon har tre barn med tre fäder och ingen sammanbor med henne. 

När hon kom fram försökte föraren att våldta henne, men hon lyckades slita sig ur hans grepp som han hade fattat i hennes jacka. Det var alltså inte själva greppet som hon slet sig ur, hon slet sig ur sin jacka!

Och så sprang hon, upp till “Kalle”!
Där fick hon tag i en förskärare och med den i handen rusade hon ner till bilen, högg föraren i halsen och tog tillbaka sin jacka!

Mycket rådigt gjort, må man säga!
Man vill nog inte gärna säga att hon gjorde rätt, även om det är ett absolut tabu som föraren av svart-taxin hade satt sig över!

Kan man lita på historien?
Eller är det rakt igenom ett verk signerat “kvinnlig psykopat”?

En sak är ställd utom varje tvivel, en psykopat är kapabel till sådant här grovt våld. Men är historien sann?
Ja, kanske delvis!

 

Vad kan vi lita på i historien?
Den här berättelsen har jag hört av henne själv och jag har hört den av en som sammanbodde med henne i åtta år. Han vet vem svart-taxiföraren är och han har berättat att att föraren fortsättningsvis går ur vägen för Nemia, därför att knivdådet faktiskt har ägt rum. Så långt är historien sann.

Att han körde henne och att hon gick upp till “Kalle” och hämtade kökskniven, det kan vi också lita på, det har “Kalle” berättat. Att hon verkligen högg honom i halsen det har han som sammanbodde i 8 år med henne bekräftat. Han vet vem svart-taxiföraren är. Han har sett ärret!

Vad kan vi inte lita på i hennes berättelse?

Det är det påstådda våldtäktsförsöket!
Vad är det i det påståendet som gör att man ska tvivla på det?

Med lite kritiskt tänkande faller viktiga delar av historien platt till marken. Med logiken som kritiskt vapen ställer jag självklart frågan:
vilken kille, som kör svart-taxi illegalt för att försörja sig och sin familj, skulle försöka våldta sin kund och därefter stå kvar på parkeringen tills offret hinner komma tillbaka med en kniv, eller med sin man, en kompis, en granne eller vem som helst som skulle kunna hjälpa till och ingripa?
Hur dum är man egentligen om man väntar på parkeringen tills offret har hunnit ringa till polisen, speciellt som man saknar uppehållstillstånd!
Vem är så dum?

Så lätt var det att lösa den gåtan!

Plötsligt blir det en helt annan historia!
Det blir historien om den samvetslösa psykopaten, som inte vill betala för färden!

Här har vi således ett nytt och mycket mera trovärdigt scenario!

Det lömska och bedrägliga i hennes handlande, det vill hon inte nämna, men att hon slapp att betala för att hon knivhögg honom, det var hon stolt över och därför måste hon berätta om det, men på ett sätt som “rättfärdigar” hennes gärning! Hon kände sig som en segrare eftersom hon hade vunnit över någon annan, precis så som alla andra psykopater känner för sina bravader. Psykopater är faktiskt väldigt stereotypa! Om du vet hur en tänker, då vet du i stort hur alla tänker!
En psykopat vill alltid vinna och det främjar den egna självbilden att vinna.

Att hon satte kniven i halsen på mannen, fick tillbaka jackan och slapp att betala, det var en sådan stor bedrift i hennes egna ögon att hon alltså måste skryta om den! På så vis kom händelsen fram.

Men “bedriften” är av sådana art att vi andra fördömer den! För att fullt ut kunna njuta av denna “bragd” måste den berättas för andra. Och för att den  ska kunna berättas, måste “förspelet” skrivas om, friseras!

 

Nu har vi alla pusselbitarna
och kan återge historien så som den antagligen var, i den oförvanskade verkligheten!

Föraren av svart-raxin behöll sannolikt jackan som pant!
Hon sa att hon skulle gå upp och hämta pengar! Kanske fick hon inte låna av “Kalle”. Kanske frågade hon inte ens. Det kan även tänkas att hon verkligen “lånade”, men behöll pengarna och således även lurade barnens far! Panten ville hon ha tillbaka och det fick hon med köksknivens hjälp, inte med pengar!

Kan man lita på en psykopat?
Jo, man kan det i enstaka fall, men bara delvis!

Och hur berättas sådana här lögner?
Jo, med självsäkerhet, med blicken, minen, rösten, tonäget, självbelåtenheten och sist men inte minst, med förtjusning.

Där har vi hela konceptet som får oss att tro på det!

Jag är stolt över att denna berättelse har tagits emot av hemsidan FÖRSTÅ PSYKOPATI. Det är nog den bästa sida som för närvarande finns att tillgå för en person som undrar om den har råkat ut för en psykopat. Annars finns det ju större sidor också, späckade med uppgifter och fakta. Psykopati, det angår oss alla!

psykopatiOctober 25, 2009 8:52 pm

"Är han psykopat?
En bekant till mej som under alla år och under alla förhållanden misshandlat sina kvinnor. En kväll sitter vi och tittar på tv, ett program om kvinnomisshandel. Då blir han rosenrasande och säger: Hur fan kan man slå tjejer?! Jävla idioter!… Jag bara tittade på honom…fann inga ord! Hur är man funtad då?"/Pudde

"Hej Pudde!

Tänk om det var så enkelt att man kunde ställa en diagnos på så lite!
Det är inte vad de gör eller säger som avslöjar om de är psykopater utan vilka karaktärsdrag som de har."

Det där fann jag på ett diskussionsforum.

Det visar hur lite de flesta vet om psykopater och vad det verkligen är. Och framför allt att man inte får vara snar att tänka på psykopati så snart någon faller lite utanför ramen på ett elakt sätt. När jag nu kommer att berätta om en livs levande kvinnlig psykopat, då är den diagnosen mycket välgrundad!

Ett smakprov på vad ni kommer att få läsa om hon som jag här kallar "Nemia":

Om hon verkligen hade varit på fest, som hon sa, när hon egentligen skulle ha firat min födelsedag, det vet jag inte. Hon sa fest, men hon sa inget om den. Hon var förtegen.

Och hon var en före detta barflicka i Filippinerna. Resten kanske ni kan räkna ut själva. Varför pladdrade hon inte om festen när hon raglade in dyngrak hos mig och påstod att hon trodde att min födesedag var nästa dag!

Under resans gång har jag lärt mig att förstå psykopati. Ja, jag förstår hur psykopater tänker. Faktiskt är det inte så svårt att ikläda sig psykopatens psyke och fundera ut hur de tänker och varför de gör som de gör. Att däremot ta på sig psykopatens psyke och agera som en psykopat, det klarar nog inte ens en skådespelare i verkliga livet. På scen, ja i bästa fall, men det är en annan sak.

Den här bloggen kommer att bli en mycket givande läsning för er. Det kan jag lova redan nu. Det är en berättelse, men också förmedlande av kunskap om störningen. Ja, just det, störning. Psykopati är nämligen inte en sjukdom, som många tycks tro. En del kan inte ens skilja på psykopati och psykos.

Jag hoppas klargöra skillnaderna längre fram, varvar sakkunskap och berättelsen, underhållning och lärordom.

 

Varför ska man läsa min blogg?

Svaret är enkelt: Psykopater finns över allt och du kan när som helst råka illa ut. Det du då inte vet, det kan du få ont av, så tänk på det och lär så mycket du kan redan innan du drabbas, eller helt ovetandes gör dig till dräng åt en psykopat. Sådant händer nämligen alldeles för ofta.

 

Spännade läsning!

Du kastas nu rakt ut i handlingen:

 

 

SLUT, det var så här det gick till.


Jag hade haft en relation med en filippinsk kvinna under fyra kaotiska månader och slets med ambivalensen kring om jag skulle göra slut eller försöka bringa ordning i kaoset. På dessa månader hade jag redan hunnit göra slut tre gånger, men jag hade kommit tillbaka.


Den här kvällen var det så att jag kände mig ensam.
Jag behöver någon vettig människa att prata med. Det behovet kunde hon inte fylla, för det var hon alldeles för ytlig och alldeles för egocentrerad.
Om hon inte pratade om sig själv, så pratade hon bara illa om andra eller rent nonsens!

 

Just så var det. Och snart kommer jag att berätta otroliga saker, så häng på! 



Det fanns absolut ingenting av intresse man kunde prata med Nemia (vi kan ju kalla henne så) om!
Det är ingen överdrift, inget skitsnack, endast den tragiska verkligheten, ty sådana är psykopater!

Psykopat, ja som den psykopat hon är lyckades hon inte bara skinna mig utan också få mig dömd i domstol. Baktanken var inte i första hand att djävlas med mig utan i första hand att se till att jag fick besöksförbud. Hon trodde ju att jag skulle kräva henne på de pengar som hon dyrt och heligt hade lovat att betala tillbaka. Men om det återkommer jag.

Att hon var, och är, en psykopat det hade jag inte fattat vid den här tiden. Hon var ytlig, konstig, opålitlig, lögnaktig, parasiterande, falsk, elak, svekfull. Jag förmodade att hon var otrogen och jag misstänkte till och med att hon var en hora. Det kom att visa sig vara alldeles sant! 

Hon betedde sig som om hon var patologiskt svartsjuk, men med kunskap kommer insikt och allt det som såg ut som svartsjuka var bara medveten ondska, ett spel i nedbrytandets tjänst. Mer sant var däremot att hon var och är en spelmissbrukare och en patologisk lögnare!

Det var som en jordbävning att umgås med henne och att samla ihop tankarna, det var ogörligt!
Det var som ett kaos i huvudet på mig!
Att gå ut och träffa folk var inte att tänka på. Ekonomin hade ju gått i kras på grund av hennes parasitism!
Jodå!

Vad skulle jag göra?
Jag började få lappsjuka. Jag ansåg mig inte ha råd med så mycket mer än att gå hem efter jobbet och lägga mig!

Det tog emot, men jag hade ju ringt Inga (fingerat namn) på min födelsedag, på nattkröken eftersom Nemia inte visade sig hos mig som vi hade kommit överens om. Hon svarade inte ens i telefonen på min födelsedag. Inga hade däremot varit snäll och trevlig emot mig och hon gratulerade mig och sa att hon var glad att jag rinde, trots att jag hade gjort slut med henne drygt fem månader innan. Hon var verkligen en varm kvinna, till skillnad mot Nemia! 

Usch! Det kändes som att krypa till korset att ringa till Inga och fråga henne om hon ville komma och hälsa på mig i min ensamhet, men jag ringde henne och jag bad henne att komma. Hon kom!
Köttsligt längtade jag inte efter henne. Köttsligt längtade jag inte efter någon alls. Jag behövde bara en vän och kompis!

Köttets lust hade Nemia tagit död på, utan att jag insåg att det faktiskt var hon som framkallade min impotens.
Jag var bara så orolig att jag så hastigt hade blivit oförmögen på mer än det ekonomiska sättet.

Inga kom och vi satt och pratade en hel del om vad som hände den där dagen då jag inte hade sett annat val än att lämna henne av skäl som jag idag är glad att jag inte längre minns.

Det var skönt att tala ut!

Men jag sa inget om vilket helvete det hade blivit för mig genom att jag sprang på den här psykopaten, vars diagnos jag ännu inte hade kommit fram till. Jag tänkte inte ens i termer som diagnos!
Nemia hade visserligen sagt redan efter några veckor:
”Jag är en farlig människan, det är min sjukdom!”

Det ledde endast till att jag kunde konstatera att jag inte kunde finna någon sjukdom hos henne.

Det är inte mycket som har sagts av Nemia som har varit sant. Det har jag insett! Men detta var sant!
Störning, det var något som ännu inte ens föresvävade mig! 
 
Efter midnatt ringde Nemia upp mig när Inga och jag hade gått till sängs och somnat.

Om ni nu tror att jag är en sådan gris som går till sängs med en tjej fast jag har ett förhållande med en annan, då vill jag påpeka att tjej och kille kan faktiskt sova i samma säng bara för sovandets skull! Jag kan det i alla fall och om ni ifrågasätter det, då ska ni först ifrågasätta er själva!
Den här gången var det rent praktiska skäl som avgjorde att jag lät Inga sova i min säng. Hon slapp ta taxi hem mitt i natten!


 

Vad hade nu Nemia på hjärtat vid denna sena timme? Hon som inte hade svarat i telefonen under hela dagen. Jo, det var att fråga hur jag skulle rösta i EMU-valet! Det måste hon väcka mig mitt i natten för att fråga om! Tala om att inte ta hänsyn!

Jag svarade på hennes fråga och Nemi sa: ”Då jag också röstar så”. 
Hon har en egendomlig förmåga att kasta om ordföljden.

Detta var bara ett svepskäl och vad hon egentligen ville, det har jag en aning om. En gissning kan vara kontrollbehov. Det kan vara ett plötsligt infall, en impuls kort och gott. Eller mer troligt att jag skulle betala taxin åt henne!

Jag kände genast hur falskt det lät. Jag hade under fyra månader med ljus och lykta sökt ta reda på vilka intressen hon hade. Jag hade inte funnit någonting, utom spelandet. Jag hade talat med hennes ex om det. Han hade heller aldrig sett att hon hade några intressen.
No Sir!

Det enda var att han hade fått med henne en gång till släkten uppe i Lappland. Det var allt på åtta år! Plötsligt var Nemia intresserad av hur jag tänkte rösta! Jag gick inte på sådana trix längre. Jag hörde i stället inställsamheten och jag förstod att hon var tvungen att hitta på någonting för att behålla mitt intresse för henne!

Men Nemia, kunde du inte hitta på något bättre, det här det var fantasilöst av dig. Det var ovanligt fantasilöst för att komma ifrån dig, faktiskt!

Hej Nemia sa plötsligt Inga och Nemia hörde alltså att vi umgicks. Det var något som jag mycket väl hade kunnat säga till Nemia, om det inte var för att hon hade anklagat mig under hela relationen för att jämt och ständigt vara otrogen. Att då berätta en sådan sak skulle vara löjligt. Och jag gick långt mindre bakom ryggen på henne än hon gjorde bak min!
Jodå!


Jag hade mycket väl kunnat haft sex med Inga den här kvällen utan att få dåligt samvete. Jag visste att jag ändå inte skulle stå ut med Nemia mycket längre.

Hon gick på övertid!

Jag kunde göra slut på stört i telefonen och vad hade hon mer att kräva av mig i så fall? Inget, men att säga det rakt av i telefonen det var onödigt.
När jag ingenting sa om att Inga var hos mig och Inga avslöjade det, då skrek Nemia genast att jag var otrogen. Det var första gången som det skulle ha kunnat vara sant, men likväl, det var det inte.
Nemia blev förbannad och skällde. Hon kastade ur sig otidigheter om Inga som Nemia inte ens hade träffat och inget kände till om, mer än att det var mitt ex.

Nemia laddade en förbannat ful bredsida mot Inga genom att skrika i telefonen för full hals:

"Djävla förbannade hora, djävla alkoholist, psykfall, djävla socialparasit"!


Det första och det sista är riktiga fullpoängs-fullträffar! Alltså om det är Nemia som skall beskrivas!
Med det sistnämnda menade hon givetvis att Inga levde på socialen, till på köpet av ren lättja för att slippa arbeta! Om det ändå hade varit sant, men Inga har alltid klarat sig på egen hand. Det har dock aldrig Nemia gjort. Och vad värre är, hon utnyttjar alla. Hon är, som ni kommer att få se längre fram, en fullfjädrad parasit!

När Nemia hade fått häva ur sig dessa kränkningar var hon nöjd och stängde av telefonen utan att säga hej då! Samtalet bara bröts! Jag hade börjat bli ganska van vid det beteendet!
Jag hatade det!
Absolut!

Detta påskyndade mitt beslut:
"Jag kan inte ha en relation med Nemia.
Hon är inte normal!"

Det hade jag fått bekräftat de senaste månaderna och det var bara att inse att den änglalika dockan jag trodde att hon var, den dockan var bara en chimär!
Hon hade aldrig funnits mer än i min fantasi!

Dagen därpå
Nemia kom hem till mig på förmiddagen. Hon trodde fortfarande fullt och fast att jag hade varit otrogen.

På sig själv dömer man andra, brukar det ju sägas. Det bör påpekas att lösaktighet hör psykopati till! Inte av de skäl som brukar anges i litteraturen, ett ständigt sökande efter spänning, även om det kan finnas ett sådant inslag också.
Nej skälet är snarare att psykopater saknar känsloliv. De saknar förmåga att känslomässigt binda sig till någon över huvud taget!

TÄNK NOGA ÖVER JUST DETTA FAKTUM!
TÄNK!

Vilka kriterier gäller då för en psykopat som väljer ut en partner att ha sex med?

Jo, givetvis kan det handla om vad som helst, men inte förälskelse!
Det kan inte handla om behov av kärlek och ömhet. Det handlar inte om en önskan att ta hand om någon annan. Möjligen kan det handla om att bli omhändertagen själv, på sin höjd det!
Yes Sir!

På sin höjd det, men för att säga precis som det är, när det är psykopater vi avser; det handlar mest om att utnyttja någon annan!
Det var väl det min kropp förstod, men inte min hjärna! Alltså förlorade jag den sexuella förmågan tillsammans med Nemia!

När hon nu kom hem till mig den här förmiddagen, EMU-folkomröstningsdagen, då hade Inga redan åkt hem. Hon sa inget om valet, hur hon hade röstat. När hon äntligen gick, då var lokalerna stängda. Så var det med det politiska intresset!



Nemia satte sig i soffan och började sitt vanliga anklagande. Hon malde på oupphörligt, som en grammofonskiva som hade hakat upp sig. Jag försökte inte vädja till hennes förnuft. Jag insåg att det fanns inget att vädja till. Hon bara ältade sina anklagelser.
Hon hakad upp sig fullkomligt, som den gången när hon talade om sin granne under henne. Nemi fastnade i ett nästan hejdlöst:
”Den där djävla, djävla, djävla, djävla, djävla, djävla, djävla, djävla, djävla!”
Och så tystnade hon, plötsligt!
Var det ett okontrollerat epilepsiliknande anfall i talcentret? Vore intressant att höra en forskare att uttala sig om det! Att psykopaters hjärnor skiljer sig på väsentliga punkter till exempel EEG och vissa substansers inbördes proportioner, det vet forskarna! Men vad hände egentligen med henne den gången?

Jag sa efter någon halvtimme:
”Har du ingenting annat att prata om, så kan du gå!”

Jag lade mig i sängen. Jag var trött, både på henne och för att jag inte hade sovit ut eftersom hon hade väckt mig mitt i natten!   
Nemia satt och surade länge i soffan, rökte cigarett efter cigarett.
Efter kanske tre kvart kom hon till mig i sängen. Hon insåg att det spel hon hade spelat hittills i soffan, det hade hon förlorat, att hon inte hade någon framgång med sådant!
Den tiden var förbi när hon kunde få mig att tycka synd om henne!

I stället tog hon nu initiativ till samlag. Hon trodde väl att det skulle kunna leda till att hon återfick kontrollen av mig, så att hon kunde fortsätta med att säga:
”Kan du snäll låna mig …?”
Men just då trodde jag att hon bara ville kontrollera att jag kunde genomföra ett samlag och att sperman höll den kvalitet som den har när utlösning inte har förekommit på några dagar. Sådana kontroller hade hon gjort förr, tagit sperman i sin hand och granskat och kännt på den. Bedömt dess kvalitet! Sjukt? Döm själv!

Hon saknade all lust till samlag för eget behov, men det begrep jag först efteråt, när jag tänkte efter att hela hennes kropp faktiskt gjorde motstånd till det hon föresatt sig.

Hennes kropp ville inte ta emot mig och till slut slöt hon sig i kramp och spottade ut mig! Hon fick vaginism! Något liknande har jag aldrig upplevt.

Att kvinnan stramar åt när det blir skönt för henne, det är ju klart, men att strama åt till den milda grad att jag inte får plats längre, det var något nytt!
Blev det så förbaskat gott för henne den här gången, tänkte jag innan jag insåg vad det handlade om.

Så avslutades akten på sitt vanliga vis. Hon masturberade sig till orgasm och därefter sa hon på sitt så avtändande sätt:
”Jag är färdig nu!”

Att det är avtändande att jämt höra sådant, det begriper inte Nemia, inte för att hon är dum, men just för att hon är en psykopat!

Skala potatis!
Javisst, sex är i stort sett likvärdigt med att skala potatis, för henne, lika naturligt, lika oproblematiskt och lika rutinbetonat som att just skala potatis!

Och så gick hon till soffan och rökte!
Ett sådant innehållslöst sexliv! Det förekom ingen ömhet, inget förspel och inget efterspel med kel och gosande! Det var bara en djurisk kopulation. Det var det som det faktiskt handlade om och kunde aldrig handla om något annat heller eftersom hon saknar känsloliv!

Men tänk er själva så sjukt:
Att det enda skälet till samlag var att kontroller min potens, om jag hade legat med Inga hela natten. Nemia fick alltså vad som kallas vaginism, inte orgasm, vaginism. Den kramp som kastar ut mannen.
Det kroppsliga motstånd en kvinna ofrivilligt gör när hon inte är mottaglig för sex! Sanningen är den förfärliga insikten som drabbade mig i efterhand: Den här gången drev hon sig till en våldtäkt på sig själv.
Yes Sir!

Alltså förstå mig rätt. Det var inte jag som våldtog henne. Hon tvingade sig själv och sin kropp till sex som hon inte ville ha! Det är också det närmaste man kan komma ett känsloliv hos Nemia!

Det är sådana iakttagelser, som har gjort att jag har fått en förmåga att förstå psykopater. Deras stereotypa beteende tycks till och med psykopatiforskarna ha svårt att riktigt förstå. Så skruvade är psykopater!
Jodå!

Jag kände att det inte fanns någon ambivalens kvar. Beslutet att förhållandet var slut, skulle aldrig mera komma att rivas upp!
Det var äntligen är slut!
Jag hade till sist börjat känna det som att jag mer fick vara som en far för henne och uppfostra henne till att bli som en vuxen människa med ansvar, men det hade inte lyckats.

”Allt jag har försökt göra för dig det har du saboterat, vad mera hade jag kunnat göra?”
”Det kommer att bli ännu värre!” 

Jag blev förvånad över svaret, det etsade sig in i minnet, men jag reflekterade inte så mycket på det just då. Det var senare jag började fundera på vad orden egentligen betydde. Det var efter både polisanmälningarna och Bengts hot mot mig, som jag började fundera på dessa sista ord.


”Nej, det blir inte värre, det är slut nu! Där är dörren! Du kan gå!”
Hon tittade klentroget och oförstående på mig. Hon ville inte inse att hennes spel var förlorat!

”Du kan gå nu, gå!”
Det var ord av frostig kyla, men ändå varmare än det hjärta av plast, som hon gav mig redan ett år innan vi "blev ihop"!
Det var halvt genomskinligt i ljusblå matt plast. Precis som om det hade varit gjutet av is!
Jag minns att jag tyckte att det var märkligt att hon kunde köpa ett sådant, men än märkligare att någon kunde ta sig till att tillverka det!

Nu förstår jag, tror jag, vad som tilltalade henne med just det iskalla hjärtat!
Det var som hennes eget hjärta!

Att förlora är för en psykopat det värsta de kan råka ut för!

Det var just därför Nemia skämdes för sitt ärr.
Ärr efter två knivhugg, två ärr som flöt ihop. Förmodligen någon som har gett igen. Någon hade nog låtit henne få vad hon förtjänar - nja, gett henne en fjutt av vad hon förtjänar. Det enda jag vet att hon skäms för!

Hon skäms inte för att gå till socialen.
Hon skäms inte av att vara en äkta hora som gnoar för pengar.
Hon skäms inte för att lura till sig pengar på sol-och-vår.
Hon skäms inte för något, utom just för sitt ärr!

”Jag kanske inte tjänar så mycket, men jag är bra på att fixa pengar ändå!”, sa hon ju med stolthet i rösten!

psykopati 6:44 pm

Den här bloggen handlar om mötet med en psykopat, ett samvetslöst utnyttjande av både mig och rättsväsendet.

Jag kommer också att visa hur detta beredvilligt ställde sina resurser till förfogande.

Det vill säga att rättsväsendet gjorde drängtjänst åt psykopaten och hjälpte henne att fullfölja sitt bedrägeri!

Följ med på en spännande resa!